Skandinaviens ledande gitarrportal

Blank mekanik till gitarren

Visst är det snyggt med blank mekanik. Men visste du att man kan förnickla hemma i köket? FUZZ visar vägen till en gnistrande gitarr!
 Stallet på min gamla SG Junior såg för hemskt ut och nu skulle det tillverkas ett nytt. En lagom stor stålbit plockades fram, och för att göra en lång historia kort tog jag en vinkelslip och karvade bort allt som inte såg ut som ett stall, men obehandlat stål kommer att rosta. Alternativet är att tillverka det i mässing, men då ärgar det istället…

Förnicklingssats

För att klara både luftfuktighet och svettiga nävar krävs det någon form av tåligt ytskikt. Förnickling är en lämplig ytbehandling som innebär att man på elektrolytisk väg lägger ett nickelskikt på en metallyta. Ytan blir blank med en svagt gulaktig ton. Men kan man göra detta hemma? Ja, faktiskt. FUZZ har provat en förnicklingssats från Conny H Import i Arboga, tfn 0589-105 15. Satsen kostar 900 spänn och då ingår, förutom instruktioner som även förklarar hur man tar bort gammalt nickel, en dunk med nickelsyra och fyra stycken nickelanoder. Nickelsyra kan låta farligt, men namnet och färgen (grön!) till trots ska den inte vara så farlig. Däremot rekommenderas att man lämnar in förbrukad vätska till en miljöstation. Det man får skaffa själv är ett icke metalliskt kärl (vi tog en glassbunke i plast), ett 12 volts bilbatteri och några små glödlampor för att begränsa strömmen genom förnicklingsbadet.

Men vi börjar med det viktigaste – underarbetet. När man förnicklar något är det lätt att tro att det enbart är nickelskiktet som ger glansen. Tyvärr är det inte så enkelt. Ytan på nickelskiktet blir bara marginellt blankare än ytan under skiktet. Då detta stall är nytillverkat blev det en del extrajobb. Här får man slipa och polera i flera steg. Man börjar med att slipa ytan med ett slippapper med relativt fin kornstorlek. Vanligt våtslippapper fungerar utmärkt, fast vi slipar torrt. Man börjar med exempelvis 400- eller 600-papper (ju högre siffra, desto finare korn) och byter till finare papper vartefter ytan blir jämn och fin. Avsluta med 1000- eller 1200-papper. Nästa steg blir poleringen. Vi använder oss av en lumptrissa (en tjock tygskiva) som man driver med en elektrisk borrmaskin eller liknande. Som polermedel kan man använda vanlig kromglans, typ Autosol, men det finns även speciella slipvaxer i fackhandeln. Först lägger man på polermedlet på trissan, och sedan kör man igång. Det är två saker man bör tänka på när man polerar med lumptrissa. Först och främst sin egen säkerhet – en lumptrissa kan hugga tag i föremålet som poleras om man gör fel. Se därför till att trissan alltid löper från en kant och aldrig mot. Det andra är att trissan och polermedlet kan slipa bort mer material än man tror. Hörn, vassa kanter och logotyper kan rundas av eller försvinna förvånansvärt fort om man är oförsiktig.

När ytan är så blank som man vill ha den är det dags för ett dopp i förnicklingsbadet. Fast först måste detaljen rengöras ytterst noggrant – en fettfläck eller ett fingeravtryck räcker för att förstöra resultatet. Skrubba ordentligt med rödsprit eller handdiskmedel. Torka torrt direkt efter tvätt, och undvik sedan att röra vid detaljen med fingrarna. I kärlet hänger man så ner de fyra nickelanoderna vilka ansluts till batteriets pluspol (+). Stallet hängdes upp i en kopparstav med två tunna koppartrådar vilka togs ur en skalad elkabel. Detaljen måste hänga fritt i vätskan om den ska få nickel på alla sidor. Staven lägger man sedan tvärs över kärlet och ansluter den till batteriets minuspol (–). Ett vanligt 12 volts bilbatteri (eller likvärdig strömkälla) räcker alldeles utmärkt, men strömmen genom badet måste begränsas. I annat fall kan detaljen bli svart. Tillverkaren rekommenderar att man seriekopplar en glödlampa för att hålla ner strömmen, men här användes ett stort reglerbart motstånd för att kunna finlira litet med strömstyrkan. Ju större detaljen är, desto högre ström och tvärtom. Om det börjar komma bubblor från detaljen är strömmen för hög. Ett mätinstrument kopplades in för att se hur hög strömmen blev. Motståndet ställdes in så att strömmen blev 150 milliampere (0,15 ampere), och stallet fick ligga i badet under en timmes tid. Temperaturen på badet bör ligga på runt 30 grader och en doppvärmare från ett akvarium fick sköta den biten. Efter avslutad tid togs stallet upp ur badet, och nu var det riktigt blankt med en varm, gulaktig färgton. Efter noggrann sköljning med ljummet vatten monterades det blanka stallet på gitarren. Det blev inte bara snyggt, utan klang och sustain blev märkbart bättre! Det är bara ett fel – nu ser resten av gitarren rätt så sjabbig ut…

Bild 1: Stallet karvades ur en stålbit och ytan är därför ganska rå. Nickelytan blir bara marginellt blankare än underlaget så här måste putsas en hel del.

Bild 2: Slipning i flera steg.

Bild 3: Polering med en lumptrissa och polermedel för att få upp glansen.

Bild 4: Stallet hängs upp med koppartrådar i en kopparstav som ligger på kärlets kant. I bakgrunden syns två av nickelanoderna. Dessa ansluts till batteriets pluspol medan kopparstaven ansluts till minuspolen.

Bild 5: Process i full gång.

Bild 6: Klart.

FUZZ 6/08



 
Fix_fornickling.jpg

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER
    banner