Lira solo på Donna Lee

Av Peter Almqvist

I FUZZ nummer 5-2012 visade jag ett förslag på hur man kan kompa Miles Davis komposition Donna Lee. Nu är det dags att lira solo på samma låt. Jag har improviserat ett chorus över kompet och ska här försöka ge en analys över hur jag spelat.

Nästan hela solot utspelar sig på åttonde till elfte bandet med undantag för det långa F-moll arpeggiot i slutet på solot.

Första frasen är ett bluesigt riff som bygger på ett Ab-arpeggio, återkommer för övrigt i nittonde och tjugoförsta takten men då transponerat så att det fungerar över Bb7 och sedan C7. Tredje takten ett något omstöpt Bb7 arpeggio. Därefter en lång fras som klipper två stycken II-V-I progressioner, först Bbm7-Eb7 till Ab, sedan vidare över Ebm7-Ab7 till Db. Första frasen bygger på ett Bbm7 arpeggio med lite kromatik därefter en slatt superlokriskt i andra halvan av takt åtta som leder oss in i Db. Treklang i Db dur som sedan växlar till Db moll och sedan återvänder till Ab dur. Över F7 i tolfte takten påbörjar jag en fras som kan ses som ett F-moll arpeggio över Bb7, samma sak över Bbm7 men här transponerat en kvart upp. Sedan händer det inte så mycket i takt sjutton och arton, groova lite på endast en ton, klart underskattat!

Så återkommer den inledande bluesfrasen från takt ett men nu transponerad så att den fungerar över först Bb7 och därefter över C7, takt nitton och tjugoett. Därefter ett långt F-moll arpeggio med inte så lite kromatik som klipper Fm7-C7, takt tjugofem till tjugoåtta. Därefter kommer lite schabbel i försvaret men avsikten var nog att spela som det står i noterna, en efterkonstruktion som jag helt självsvåldigt tillåter mig. Frasen är en sekvens som Django ofta spelade över liknande akordsekvenser, Cm7-F7-Bbm7-Eb7-Ab. 

Gå in på FUZZ webben så kan du kolla en videosnutt av solot.

FUZZ 6/12

 

Rekomenderad lyssning:

Alla inspelningar med Charlie Parker och Miles Davis.

Birelli Lagrene Standards.

På YouTube finns ett par riktigt stygga inspelningar med Joe Pass och NHØP.

Trumpetaren Clifford Browns inspelning samt sist men inte minst Jaco Pastorius debutplatta med samma namn.