My Goals Beyond

Av Peter Almqvist

När gitarristen John McLaughlin kom till New York i slutet av sextiotalet fick han uppleva hur jazzens himmelska port öppnade sig på vid gavel. Redan efter ett par dagar befann han sig i studion tillsammans med trumpetlegenden Miles Davis. Inom kort hade han också skrivit kontrakt på två soloskivor. Hemma i England hade McLaughlin kämpat med sin musik under många år, han hade haft en viss framgång men levde ständigt på svältgränsen. Han har också berättat att han saknade en riktigt bra jazztrummis och blev därför fullständigt exalterad när trumoraklet Tony Williams ringde och ville starta en trio tillsammans med honom och organisten Larry Young. I februari 1969 gick därför flyttlasset till New York. Den musik som så småningom kom att kallas för ”fusion” låg i luften. McLaughlin bytte raskt ut sin Gibson Hummingbird försedd med en DeArmond pickup i ljudhålet mot en Les Paul så att han kunde kräma på ordentligt. 

I Miles Davis band var det ofta flera trummisar och slagverkare så det gällde att höras. Han övergav dock inte sin stora kärlek till den akustiska gitarren. På sitt andra soloalbum på skivmärket Douglas, ägt av en viss Allan Douglas, skapade John McLaughlin historia med sin akustiska Ovationgitarr. Plattan är mycket intressant eftersom den signalerar två element som kom att bli framträdande i hans framtida karriär, akustisk gitarr samt passionen för indisk musik. McLaughlin har berättat i intervjuer att han i sextiotalets London tog en hel del LSD men när han landade i New York kände han genast ett behov av att ändra livsstil. Han skaffade sig en indisk guru vid namn Sri Chinmoy, började meditera och träna yoga. 

Inspirerad av sin guru döpte han plattan till My Goals Beyond. På första sidan (vi pratar alltså vinyl) finns endast två låtar. Tillsammans med ett antal musiker bland annat Billy Cobbham och Jerry Goodman som senare kom att ingå i Mahavishnu Orchestra skapades meditativ musik med starka indiska influenser. Här finns också traditionella indiska instrument som tabla och tanpura spelad av McLaughlins fru Eve eller Mahalakshmi som hon kallade sig. På skivans andra sida är han helt ensam med sin gitarr och spelar standards av bland annat basisten Charles Mingus och pianisten Chick Corea. Här återfinns också det vackra originalet Follow Your Heart. Månadens exempel är ett antal ackord som McLaughlin spelar i Miles Davis vackra ballad Blue In Green. På de flesta av andrasidans låtar har han dubbat gitarren och den är dessutom nedstämd ett helt tonsteg till D. 

McLaughlin har alltid haft ett avancerat ackordspel inspirerat av bland annat gitarristen Tal Farlow. En engelsk musiker som kom att påverka honom var pianisten Robert Cornford som också arrangerat ett par av låtarna på My Goals Beyond.

FUZZ 1/12