Orange Terror Bass 500 • Orange SP212 Isobaric
| Orange släpper nu lös ytterligare ett minimonster i sin Terror-serie. Denna gång en basvariant på 500 watt.
Det är helt klart att Orange har haft en helrörstopp som förebild är man konstruerat den här hybridtoppen. Det livfulla runda ljudet är verkligen kul att spela med. Ljudet är balanserat från början och behöver egentligen inga tonkontroller alls. Plektrumspel får ett härligt tryck med bra klipp i diskanten. Fingerspel i sin tur låter varmt och runt men samtidigt finns en tight, sammanhållen botten som säkerligen kommer från transistorslutsteget. Det känns som om Orange har lyckats ta tillvara på de bra egenskaperna från såväl rören i försteget som transistorerna i slutsteget. Det är ett ovanligt allsidigt grundljud som fungerar till alla sorts speltekniker. När till och med distljuden uppför sig snarlikt en helrörtopp blir man glad. Givetvis saknas lite av de mest grovkorniga ljuden och svaret på anslaget är inte lika dynamiskt, men Orange har ändå kommit förvånande nära. Det finns gott om gain, så allt mellan svagt morrande och stenkross går att få fram. Tonkontrollerna är mycket lättrattade. Med bas, mellanregister och diskant som är försiktiga i karaktären går det kanske inte att ändra ljudets karaktär helt och hållet, men det räcker utmärkt för att justera ljudet efter lokalen, instrumentet eller högtalaren. Basratten kan öka botten utan att ludda till det för mycket. Mellanregisterkontrollen har sin verkan i det övre registret, så den påverkar närvaro i anslaget snarare än knorrigt låga frekvenser. Slutligen är diskantens arbetsområde en bra kompromiss; tillräckligt högt för att kunna öka klarheten utan att få skramligt fula frekvenser på köpet, samtidigt finns det tillräckligt fokus i lägre frekvenser för att inte bara ge glittrigt tunn toppdiskant. Jag tycker att grundljudet är ovanligt allsidigt. Oavsett om det handlar om snärtiga slapljud eller skramliga distljud vid plektrumspel så levererar Terror Bass. Ingångsjacket har en knapp som kan dämpa signalen om basen har hög utsignal. Huvudströmbrytaren har tre lägen för av, stand by och på. Stand by-läget är tyst och värmer upp rören en stund innan det är dags att slå på för fullt. På sidan sitter en XLR-kontakt med balanserad lineutgång och tillhörande omkopplare för jordlyft. Här finns också en effektloop. Baksidan bjuder på dubbla speakonkontakter för högtalare. Det finns en omkopplare som väljer 4 eller 8 ohm på högtalarutgången. Förstärkaren ger alltså full effekt i såväl 4 som 8 ohm, en mycket bra funktion som inte syns ofta på transistorslutsteg. Skönt att inte vara låst vid en speciell högtalare för att få full effekt. För er som ofta spelar på stora utomhusscener finns även en version med 1000w slutsteg. För egen del har jag svårt att se en situation där inte testförstärkarens 500w räcker. Orange SP 212 Isobaric Det här är en ovanlig högtalare. Den har ett himla drag och ljud åt retro-hållet. Till det yttre är det en liten entolva, men det gömmer sig ytterligare en tolva bakom den första. Detta innebär att de båda tolvorna är tandemkopplade och de rör sig givetvis samtidigt. Fördelen med detta är att det blir mer kraft bakom högtalarrörelserna och att det yttre högtalarelementet blir nästan opåverkat av tryckförändringarna inne i lådan. Den så kallade isobarik-principen har använts på hifi-högtalare i många år. Ljudet är varmt, stort och har bra botten. Lådan tål hela 600 watt och tål verkligen att pressas till det yttersta. Min lilla EBS entolva låter mer på låg effekt, men den går inte alls att pressa på samma sätt vid hög volym. Orange har också betydligt mer botten. Diskanten är dämpad, den finns där men är inte framträdande. SP 212 utmärker sig verkligen som en makalös högtalare för distljud. Den relativt mjuka karaktären ger en härligt morrande distkaraktär som inbjuder till att öka gainen ännu mer. Med detta ljud finns det inte mycket som påminner om att det är ett transistorslutsteg i förstärkaren, det låter mycket likt ett pressat rörslutsteg. Verkningsgraden är inte så hög. Det finns många högtalare som kan låta mer med samma effekt men det finns inte många i den här storleksklassen som tål så mycket effekt och verkligen levererar bra ljudtryck när man pressar upp volymen. De flesta lådor knäar och distar på ett osnyggt sätt när det här lilla brandgula monstret bara fortsätter spela med stor pondus. Slutomdöme Terror Bass är en rolig förstärkare. Den är kraftfull, enkel att ratta och har en utmärkt distkaraktär om man skruvar upp gainratten. Ljudet är varmt men samtidigt fokuserat och klarar de flesta situationer. Den mest självklara användningen är kanske i rockigare sammanhang, men jag tycker att alla har något att hämta i den här lilla apelsinen. Högtalarlådan får förstärkaren att låta mer gammaldags med sin något dämpade diskant. Orange Terror Bass 500 • Hybridtopp med 2 st 12 AX7-rör i försteget • 500 Watt i 4 eller 8 ohm • Balanserad XLR-utgång med jordlyft • Effektloop • 305 x 157 (195 med handtag) x 150 mm (B x H x D) • Vikt: 4,7 Kg • Fodral ingår Orange SP 212 Isobaric • 2 st 12” högtalarelement • 600 Watt RMS • 8 ohm • 385 x 465 x 380 mm (B x H x D) • Vikt: 19,7 Kg www.jam.se FUZZ 1/11 |  |
Fler artiklar
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
