Omar Rodriguez-Lopez rigg
|
Omar Rodriguez-Lopez är känd som en gitarrist som mer eller mindre baserar sitt ljud med hjäkp av effektpedaler. Här får vi en genomgång av hans gitarrtekniker Henry Trejo vad som finns på hans digra pedalbord. – Omar är mycket beroende av flera pedaler i den här uppsättningen, berättar Henry Trejo. Vissa av dem klarar han sig inte utan, som exempelvis Ernie Ball wahwah-pedal. En annan är distorsionsboxen Body Blow från det lilla företaget Majik Box i Kalifornien. Den har ersatt en Line 6 DM4 Distortion Modeler vi har använt i åratal. En tredje pedal Omar inte klarar sig utan är den där lilla gröna Line 6 DL4 som han använder för att loopa hela fraser live. Boss DD-5 är en fjärde grundpelare i riggen, som han använder han för att bara fånga en ton och låta den ligga kvar medan han spelar annat. Ringmodulatorn från Moog är också nödvändig, liksom Electro-Harmonix Memory Man och Poly Chorus, samt whammy-pedalen Digitech WH1. Omars röda whammypedal är den ursprungliga modellen, kallad ”Red Devil”, som är den erkänt mest välljudande och numera betingar ett högt pris begagnad eftersom Digitech inte tillverkar den längre. Det här pedalbordet är Omars ”lilla” uppsättning och Henry visar med händer och fötter på scengolvetet hur stort Omars stora pedalbord är – ungefär det tredubbla. I den större uppsättningen ingår också ett litet bord med olika digitaldelay och bandekon som Omar manövrerar med händerna. Som förstärkare använder de alltid Orange vilka hyrs i Europa när de är här och spelar. – Hemma i Staterna har vi ett antal gamla Orange AD140, fortsätter Henry. De har slutat tillverka dem sedan några år tillbaka. Vi har använt fyra högtalarkabinetter och fyra förstärkare på scenen, vilket låter fruktansvärt högt och massivt. Använder Omar något system för att ”switcha” mellan olika förstärkare och högtalare? – Inte nu längre men vi experimenterade med sådant förr. Omar är nu inne i en fas där han går tillbaka till rötterna. Han har insett att han faktiskt kan skapa sin musik utan all den här utrustningen. Jag har ju sett honom utvecklas som musiker och det är roligt att se hur han använder allt färre effekter och spelar mer. Faktum är att när vi kommer tillbaka till Staterna ska jag bygga honom ett ännu mindre pedalbord som är bara hälften av det vi har på den här turnén. Vi går över till Henrys portabla verkstad inrymd i en stor flight-case på hjul för att titta på Omars Ibanez-tillverkade signaturgitarr, ORM 1, som han nu använt i tre år. De har två likadana och Henry lägger upp den ena på arbetsbänken. Henry berättar att halsen är aningen kortare än på en vanlig “short scale”-gitarr. – Ibanez var verkligen bra att ha att göra med när de hörde av sig till Omar och erbjöd sig att göra en gitarr åt honom efter hans önskemål. Det är väldigt viktigt för Omar att ha en gitarrhals som passar hans händer så vi åkte dit och Omar hade med sig en Fender Jaguar och en Squier Super Sonic med liten kropp som passar honom perfekt. Vi hade inte kunnat hitta en sådan för en vänsterhänt musiker så vi hade vänt den upp och ner och flyttat all elektronik till andra sidan av gitarrkroppen. På grund av att Omar är vänsterhänt tillverkar Ibanez hans gitarrer för hand, vilket tar ungefär en månad per instrument. Halsen är gjord av tredelad mahogny, kroppen i samma träslag och greppbrädan i rosewood med medium-tjocka band. Gitarren har en ratt för volymkontroll och en pickup av sorten Seymour Duncan Little ‘59. Strängarna Omar använder är Ernie Ball .013 till .056. Det här är Omars andra signaturmodell med Ibanez och en detalj han tyckte var viktig är signaturen och formen på huvudet. Först ville inte Ibanez använda loggan där och så ville de ha sin vanliga form på huvudet men då svarade Omar att han skulle bli tvungen att leta på annat håll om inte Ibanez kunde bygga gitarren sådan. Och då ändrade de sig genast. (Se test på Ibanez ORM1 i FUZZ 6/09). FUZZ 1/10 |
 |
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
