Skandinaviens ledande gitarrportal

Studiomusikerns hemligheter del 2 - Att använda capo på gitarren

Av Joe Pesce
Om du sett mig spela live, så hade du kanske upptäckt ett capo fastsatt på gitarrhuvudet på alla mina gitarrer, även elgitarrerna. Den här vanan har jag fått från Nils Lofgren, en gitarrist som jobbat the E Street band, Ringo Starr, och Neil Young. De flesta gitarrister använder capo på sina akustiska gitarrer, ofta för att spela i en tonart som passar sångaren. Om låten går i E och sångaren känner att det är för lågt kan man sätta capot på det andra bandet och höja tonarten ett helt steg, samtidigt som man behåller ackordstrukturen och fingersättningen.
Jag skall visa en annan teknik som är ännu mer kreativ. Låt oss säga att en låt går i D, och detta är perfekt för sångaren. Hur skulle ett capo kunna vara användbart i denna situation?
Låt oss få det teoretiska ur vägen först; D, A/C#, Bm i en ackordföljd som går: D, A/C#, Bm, A/C#, D… och så vidare.
Utan ett capo låter dessa ackord bra, med D som öppet ackord. Man kan slå an eller plocka strängarna. Bra, men ganska vanligt. Är det ytterligare en gitarrist som spelar samma sak så kan det bli ganska ointressant, så jag använder ett capo på femte bandet. Nu är mitt D-ackord i öppen A-ackordposition. Ackordet är voicat annorlunda också och detta ger ackordföljden och låten en ny känsla. Jag kan välja att slå an eller plocka strängarna. Ensam eller tillsammans med en annan gitarrist, ger det här arrangemanget en ny dimension till låten.
Om jag vill ge låten en lite lättare och öppnare klang kan jag sätta capot på sjunde bandet vilket skulle sätta D-ackordet i öppen G-position, vilket innebär att man spelar; G, D/F#, Em, men jag skulle fortfarande spela originalackorden, men annorlunda voicade. 
Hemligheten är att hitta ursprungstonarten och flytta runt capot så att grundackordet kan spelas i alla öppna ackordpositioner – vilka vi brukar kalla ”lägerelds-”, eller ”cowboy”-ackord; C, A, G, E, och D. Det här är grunden till ”CAGED”-systemet, men med capo kan man enklare spela progressionen och ge arrangemanget flera möjligheter.
Notexemplen är en hjälpreda för att stimulera din kreativitet. Som ensam gitarrist kan du ta vilken del som helst och förändra låtens känsla och textur.
Pröva med dina egna ackordprogressioner. Du kommer att höra hur arrangemangen öppnas upp och du får nya melodiska idéer till låtarna.
FUZZ 9/12



Riff.pdf

Riff_1.mp3






 
 

 

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER
    banner