Ghost - In Nashville

Linköpingsbandet Ghost tar ett rejält kliv framåt med nya plattan Infestissumam där storproducenten Nick Raskulinecz (Foo Fighters, Rush med flera) adderat sin magi till deras 70-talsdoftande rockmusik.

Den här intervjun äger rum på den tidningsredaktion där ovantecknad har sitt dagliga värv en grå dag i månadsskiftet mars/april. Trots att de båda namnlösa spökena och tillika gitarristerna besökt min arbetsplats vid flera tillfällen så har ingen lagt märke till de båda rockmusikerna. Så alldagliga är de och så hemliga är Ghost att knappt någon i deras hemstad vet vilka de är. Men nog om detta, låt oss prata om nya plattan, gitarrer och musik.

– Vi gjorde den första versionen av Infestissumam redan för ett och ett halvt år sedan och på ungefär samma sätt som vi gjorde vår första platta. Vårt skivbolag gav oss sedan möjligheten att få göra om alltihop med Nick Raskulinecz i Nashville och Blackbird Studio, men innan vi åkte dit så gjorde vi en session i oktober med Dave Grohl (Foo Fighers, Nirvana) i hans studio 606 som också är lite av Foo Fighters högkvarter. Dave spelade även trummor på två låtar vi spelade in där och den ena av dem är en cover på ABBAs I´m A Marionette, säger en av de namnlösa gitarristerna och fortsätter.

I 606 så har Foo Fighters spelat in flera plattor och jag vet att Dave gärna vill att det ska framstå som lite spartanskt men det är nog en tremiljonersdollarstudio vi pratar om. Att gå in på lagret var som en dröm då det fanns alla typer av förstärkare, gitarrer och pedaler. Bland annat använde vi John Paul Jones (basist i Led Zeppelin och en av medlemmarna i Them Crooked Vultures där Dave spelar trummor) baspedaler på en av de låtar vi spelade in. Först kändes det lite konstigt att se Dave där bakom trummorna, men sedan när vi började spela var det som att spela med vem som helst. Jag till och med rättade honom vid något tillfälle, skrattar den namnlöse.

– I Blackbird Studio gick det noggrant tillväga. Nick är perfektionist ut i fingerspetsarna och väldigt noga med gitarrerna. Det var en gitarrtekniker med hela tiden och så fort man slutade spela så stämdes gitarrerna. 

Ghost stämmer ner sina gitarrer fast inte så mycket i jämförelse med andra metalband. Man använder Dunlopsträngar överlag. Live kör man Orangeförstärkare rakt av, men i studion gick man igenom en mängd förstärkare som Blackbird Studio hade ett rejält läger av, framför allt vintageprylar. Man använde också en hel del olika gitarrer men mycket är gjort med de Gibson RD-modeller som man använder på scenen.

– Meningen med plattan är att den ska låta som en dyr studioproduktion lät på 1970-talet, säger en av de namnlösa gitarristerna och fortsätter.

– Visst har det varit ganska krävande men vi har hela tiden behållit vår version hur det ska låta och vara. Sedan har vi ju vår scenshow som vi vill ska vara något extra och ”påven” eller Papa Eremitus II som är vår symbolfigur, precis som Iron Maiden har ”Eddie”, är ju den som lyfts fram. Skillnaden mellan vår ”Papa” och Eddie är väl att vår maskot sjunger, skrattar den namnlöse.

– Vi blev väldigt bortskämda där i Blackbird och på det sättet som de jobbade där. En av teknikerna var suverän på det här med att koppla ihop olika pedaler och förstärkare. Jag kan nog inte räkna upp vad det var för något han satte upp, men vi använde bland annat en brödrostliknande förstärkare han fått av Josh Homme (Queens of the Stoneage, Them Crooked Vultures) som lät helt otroligt när man mikade upp den. Vi mikade upp förstärkarna med Neumann U47 och vanliga Shure SM 57 och 58:or. Förstärkarna kunde vara Orange Tiny Terror, Hiwatt, Marshall, Buddha och en del annat. Hela inspelningen var mycket avslappnad och de gjorde allt för att få oss att känna oss bekväma. 

Ghosts musik har den här gången klätts i en skimrande studiodräkt och när vi pratar musik så är det namn som ABBA, Electric Light Orchestra och Pink Floyd som kommer upp och inte Mercyful Fate eller Venom. 

Nu tar ett intensivt turnerande över. Bland annat ska Ghost spela på prestigefyllda Rock in Rio i oktober och ska man döma av de reaktioner de fått på nya albumet så kommer bandet att bli riktigt, riktigt stort. 

Bandet vore dock inte Ghost om det inte hade slängt in ännu en musikalisk gåta även på Infestissumam. På debuten blinkade man åt Peter LeMarc och hans Håll om mig älskling. Denna gång är det en annan svensk popsmed som får en hälsning. Kan du höra vem och från vilken låt?

FUZZ 4/13