Vox Series 55 Singlecut
Nyheten att Vox återigen skulle tillverka gitarrer fick mången sextiotalsepigons ögon att tåras. De klassiska Phantomgitarrerna, och basarna, var ju såååå vackra! Låt vara att de kanske inte var bland topp fem vad gällde spelbarhet, de hade ändå allt man kunde önska. Jag måste erkänna att jag blev lite besviken när Vox inte valde att tillverka en Phantomreplika, vilket jag härmed officiellt uppmanar Vox att göra i dessa tider av gargantuastisk nostalgi. Man måste ändå konstatera att Vox med sin sin nya Virage-modell (se test i FUZZ 8/08) fick till något enastående när det gäller modern gitarrdesign.
Vox Series 55 Singelcut Nu är Series 55 här. Tillverkad i Korea och därigenom billigare till konsument, 10 950 kronor. Form och färg är snygg, nytt och gammalt blandas i designen som klassiska stämhus i blankt nickel med ergonomiska vred i matt. Vox Series 55 har solid kropp och samma stall och mikrofonsystem som den avsevärt Englandstillverkad dyrare Virage. Vad är det då som skiljer, egentligen? Många tusenlappar i pris tack vare en komplexare design, men i spelbarhet inget alls överhuvudtaget. En skön hals med en greppbräda som känns bred, lättillgänglig och mycket bekväm att lira på. Jag säger det här och nu så vi slipper spilla tid; oj, vad bra Series 55 är! All exteriör är i toppklass. Hals och kropp sjunger och svänger, inpassning och lackjobb är av bästa kvalité. Baksidans Rickenbackerliknande utfräsning är läcker, kanske kunde gitarren vara lite bättre balanserad men det priset får man betala för att få en så pass smäcker gitarr. Innovativt miksystem Det stora jobbet gör det innovativa mikrofonsystemet. Som ni ser är kontrollerna lite okonventionellt figurerade med tre stycken vippkontakter, den i nederkant för mikrofonväljare och de två som sitter i överkant är även de stegade i tre lägen som väljer mellan humbucker, singlecoil och P90. Jadå, det fungerar. Det fungerar väldigt bra! Uppkopplad i en gammal förstärkarsläkting från mitten av sextiotalet skapas en ren och skär familjehistoria som skulle kunnat utspelats närhelst från farbror AC50 fram till ungtuppen Series 55. Maffig och fet distorsion likt Cream från humbucker, twangig singlecoil á la Shadows eller Knopfler och potent P90 som Leslie West eller Johnny Thunders. En modernare referens är Amusement Parks on Fire, gitarrmusikens stora hopp och varför inte rekommendera en modern jazzgitarrist Vox series 55? Slutomdöme Jag spelar mycket på Vox series 55 och hittar inte en enda svag punkt. Däremot många plus framförallt för utsökt design, spelbarheten och det innovativa tänket vad gäller mikrofonerna. Priset på 10 950 kronor är att betrakta som futtigt. Vox Series 55 SC Solid elgitarr •Solid 6-strängad elgitarr, single cutaway •Kropp i mahogny, topp i ask •Hals i mahogny •Greppbräda i rosewood • 22 band • Mensur 638 mm, 25 ½” •Översadel 43 mm, 1,7” •Coaxe mikrofoner, treläges humbucker/singlecoil/P90 • MaxConnect™ stall i aluminium med utökad sadellängd för intonering • Vox Super Smooth stämmekanik • Gigbag ingår www.emnordic.com FUZZ 2/11 |
Fler artiklar
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se